Textarkiv ©Tomas Carlsson

Växla till ett Matrix-liv med dina jobbaktiviteter i virtuella världar så slipper du skatten.
Nä, så enkelt är det inte. Skattelagarna är utformade så att man alltid ska betala skatt oavsett om pengarna kommer från Second Life eller “first life”.
Utan tvekan verkar det gå att försörja sig i de virtuella världarna, men det är inte utan att jobba hårt. Fördelen med att t ex tillverka kläder och sälja är att varje kopia inte kräver något merarbete i den virtuella affären eller fabriken.
När jag undersökte skatteverkets nosande på Second Life med flera och skrev artikeln “Svenska staten stoppar virtuella skatteparadis” var det lite av en svindlande känsla att tänka framåt på hur nationer kan komma att luckras upp.
Tänk dig att väldigt många börjar använda virtuella världar i sitt yrke. De låtsaspengar som där flödar kan du omvandla till riktiga pengar via en utbetalning från företaget som tillhandahåller den virtuella världen. Utbetalningen skulle i princip kunna göras i vilket skatteparadis som helst. I förlängningen har svenska staten få eller om ens någon möjlighet att skaffa insyn i dessa ekonomiska förehavande, så som världen idag är uppdelat i nationellt avgränsade juridiska områden.
Fantisera gärna om hur detta kan påverka världen och hur myndigheter kanske måste samarbeta globalt på ett helt annat sätt än tidigare. Och att det kanske kommer att krävas globala myndigheter som fattar beslut långt, långt från vår verklighet här i Sverige.
Eller kan myndigheterna släppa inkomster fria om de eminerar från en virtuell värld? Eller lägga skatten på ip-trafiken istället?
Just nu rör det sig om småsummor i jämförelse med “real life”, så det vore inte orimligt att sådan skattekontroll bedöms som kontraproduktiv eftersom det kostar mera att ha översyn, än vad det går att få in i skattepengar.
Men växer det så kommer något att hända, det är jag övertygad om. Något ont ur demokratisynpunkt. Något som har med statlig kontroll av ip-trafik att göra.

©Tomas Carlsson 2008-06-11

Jag är inte sen själv att avrätta papperstidningen när jag föreläser om nya publiceringskanaler och hur medielandskapet kommer att förändras; samtidigt blir jag lite motvalls när tidsperspektivet framställs för optimistiskt/pessimistiskt för när “döda träd” ska upphöra som plattform för publicistisk verksamhet.
Kring år 2000 gjorde jag en undersökning kring begreppet “det papperslösa kontoret” och avlivade myten om detsamma. Den digitala tekniken hade då påskyndat stegringen av pappersförbrukningen, dvs inte bara ökat den utan ökat accelerationen av ökningen.
Den digitala revolutionen innebär större möjligheter till produktion av information, vilket spiller över på pappersförbrukningen.
Kallmanglingen av döda träd i en bläckstråleskrivare blir naturligtvis så otroligt mycket större när man köper sin skrivare på ICA och det finns livsmedelsaffärer som säljer billiga kartonger med papper. Och det har man kunnat göra i flera år nu.
Folk slänger inte ut rejält med pengar på ocker-priser på bläck för att de inte vill läsa på papper, utan för att de ser fördelarna med papper - de fördelar som ännu inte finns materialiserat någonstans i den digitala världen idag.
Jag har studerat, högst ovetenskapligt, vad för typ av telefoner folk jag möter har, och hur de använder dem. Då tycker jag det står klart att telefonerna har fler funktioner än folk gitter använda. Även om de har en webbläsare i telefonen, så har den ofta aldrig ens aktiverats, men telefonen är snygg och röd, det är den - och så låter det bra att skryta med modellbeteckningen.
En vän säger ofta till mig på pin kiv: det här är ingen telefon, det är en Blackberry. Ja han läser mail på sin telefon, om han måste, men surfa, det tycker han är för krångligt, och då är han ändå nätverksansvarig på ett hyfsat stort företag.
Sannolikheten att de enskilda upplagorna slutar minska är i stort sett obefintlig, men om man följer i fibrernas spår finns det risk/chans att upplageminskningarna inte avspeglar sig linjärt i produktionen av tidningspapper. Det tror jag hänger samman med att antalet titlar ökar och den förenklade produktionstekniken ökar möjligheterna för fler att publicera via papper, något som tidigare varit förhållandevis dyrt och krångligt.
Idag kan jag ge ut en bok och låta trycka den själv i baltikum för en euro styck. Snart trycker vi i Kina och skeppar hit.
Allt det här fortsätter tills jag håller en elektroniskt produkt i min hand som ger mig överblick över innehållet och inte kostar mer än några tior. Det i sin tur inträffar inte innan det behövs, vilket sker när drivsmedelskostnaden blivit så stor att pappersdistribution inte längre är ett alternativ. Då kommer det att växa fram mera översiktliga blädderbara digitala medier.
Tack för det.

© Tomas Carlsson 2008-06-05

Mats Lewan på Ny Teknik har skrivit en pedagogiskt artikel om hur man hamnar i topp hos Google.
Konsten att lyckas med det är komplex, och förutsättningarna ändrar sig med tiden. Det är inte alldeles självklart att även om man hamnar i topp hos Google, så behåller man den positionen. Hamna i topp hos Google är ibland lätt och ibland svårt.
Många tävlar om sökorden och när en som tycker sig ha optimerat sin sida inte längre ligger i topp, därför att någon annan gjort samma sak, så anstränger sig den förre ledaren lite till och tar tillbaka tronen.
Nu är väl chansen stor tack vare Mats Lewans artikel att många försöker tävla med honom och istället försöka hamna i topp hos Google när man söker med sökfrasen “hamna i topp hos Google” eller helt enkelt bara med orden fristående .
Jag ska kolla de närmaste dagarna och se hur Mats artikel utvecklar sig i rankingen, men jag ser att det redan är flera som använt frasen i bland annat blogginlägg som det här.

©Tomas Carlsson 2008-06-03