Folk är upprörda över villkoren de godkänt hos Facebook. De menar att det inte går att läsa en massa villkor och att det är för snårigt. Nu känner de sig lurade och kräver att Facebook ändrar sina villkor.
Frågan är om det går. Villkoren i det här fallet är till för att Facebook ska fungera så som Facebook gör. Nämligen att länka till material mellan användare. Att publicera en användares material på en annan användares profil och News feed.
Så tolkar jag villkoren i alla fall. Häng me:
Jag har hört det där snacket i en vecka nu om att Facebook är ont, för att de har villkor som innebär att de äger allt material som användarna lägger upp där.
När jag vädrar en “anka” är det vissa kriterier som återkommer. I det här fallet har jag inte läst någonstans något citat av hela villkoren, bara avhuggna meningar.
Vanligtvis när det blir storm kring något är det väldigt få som går till källorna och undersöker vad som egentligen står. I det här fallet är det lätt eftersom det på varje sida hos Facebook finns en länk till “Terms”.
Det har klagats på att villkoren är ett 13-sidigt snårigt dokument. Men om man vill ta reda på villkoren för användarnas innehåll så står det klart och tydligt under rubriken “User Content Posted on the Site”. Det är två stycken långt. Texten är visserligen juridiskt snårig, men klarar man att hålla mer än en inskjuten bisats i minnet, så ska det inte vara några problem.
Kärnmeningen är så här:
“By posting User Content to any part of the Site, you automatically grant, and you represent and warrant that you have the right to grant, to the Company an irrevocable, perpetual, non-exclusive, transferable, fully paid, worldwide license (with the right to sublicense) to use, copy, publicly perform, publicly display, reformat, translate, excerpt (in whole or in part) and distribute such User Content for any purpose on or in connection with the Site or the promotion thereof, to prepare derivative works of, or incorporate into other works, such User Content, and to grant and authorize sublicenses of the foregoing. ”
Det intressanta i den meningen är:
“distribute such User Content for any purpose on or in connection with the Site or the promotion thereof”
Alltså, Facebook vill ha rätten att hantera material på sajten enligt idén om att användarna är sammankopplade och kan komma åt andras material.
Det tveksamma är väl möjligtvis avslutningen om att material kan komma att hamna i reklamsammahang (så som jag tolkar det).
De skriver även så här i villkoren:
“We respect the intellectual property rights of others”
Ta en sådan grej som the SuperWall. Där lägger folk in eget material för att publiceras och visas för andra användare. Det kan komma att bli åtkomligt för sådana man inte tänkt sig. Om applikationen SuperWall är gjord av en tredjepart (vilket är själva idén med Facebook; andra ska kunna utveckla) så måste Facebook ha möjlighet att ge denna tredjepart rätt, att via sina servrar hantera användarnas material, annars funkar inte applikationen. Ganska självklart i mina ögon sett.
Så som jag tolkar villkoren finns det inget där som säger att Facebook har rätt ta till exempel en användares bild och sälja den vidare som en unik bild till exempelvis en nyhetstjänst som inte har någon som helst koppling till Facebooks funktioner. Om någon annan hittar eller tolkar villkorstext annorlunda är jag tacksam för kommentarer om det.
När TT går ut med sitt telegram att 400 000 svenskar skrivit över rätten för sitt material till företaget Facebook är det tveksamt om det är sant, med andra ord. Många anser att TT alltid har rätt, men så är inte fallet. Däremot blir ofta saker publicerade via TT en allmän sanning, även om den är osann, eftersom så många medier publicerar materialet och det oerhört sällan kommer rättelser.
Jag läser sällan själv villkoren när jag ansluter mig till en tjänst, och det tror jag inte många andra gör heller. Ibland skriver jag om villkor för vissa tjänster och då får jag naturligtvis läsa dem.
De här villkoren som Facebook har skiljer sig inte mycket från andra tjänster jag läst villkoren hos. De är amerikaniserade och verkar vara till för att till varje pris undvika stämningar i domstol. Det är starkt tveksamt om villkoren gäller för svenskar. Avtalsjuridiken är ganska hård när det gäller att bekräfta avtals giltighet och i Sverige är vissa typer av avtalsvillkor dessutom oskäliga så att de inte gäller även om någon tydligt visat att de gått med på dem.
Avtal via knappar man trycker på är mycket svaga. Det är i stort sett omöjligt att bevisa att någon person tryckt på knappen, läst villkoren eller haft möjlighet att förstå villkoren. I de här fallet är de ju på engelska, så det gör ju saken ändå mera otydlig för avtalsparten.
Men om avtalet är giltigt i Sverige eller inte spelar mindre roll om företaget inte finns representerat som juridisk person i Sverige. Det går inte stämma någon part här, enligt svenska förhållanden, helt enkelt.
Gör som jag, var tveksam till det mesta och lek med Facebook, utan att lägga ut sånt som man inte kan stå på gatan och visa upp för hela stan. Facebook kan man betrakta som e-post - vidöppet och tillgängligt för alla. Har man inget starkt integritetskänsligt material på Facebook, kan man inte heller drabbas av något.
Den som använder Facebook för fantastiska foton som man vill skydda, riskerar mest att alla människor som använder Facebook snor bilderna. Att Facebook-företaget skulle sno dem bedömer jag som en högoddsare.
Om det händer är det samma sak som ett virtuellt självmord på företaget. De är opinionskänsliga nämligen.
© Tomas Carlsson 2007-10-28
