Textarkiv ©Tomas Carlsson

Upphovsrätten till intellektuella verk; musik, böcker, konst, osv, ska kortas eller slopas anser anti-upphovsrättslobbyn. Nu senast i en debattartikeln i DN.

“Den intellektulla upphovsrätten är inte nödvändig för att skapa samhällsekonomiska vinster…Den är inte heller nödvändig för att öka mängden av innovationer.”, säger forskaren Magnus Wiberg i artikeln “Fildelning kan vara bra för samhällsekonomin”.

Han avslutar med syntesen: “Om nu copyright- och patentlagstiftningen mot förmodan verkligen ökar innovationstakten genom att höja lönsamheten i produktionen, varför har det då producerats kommersiella varor och tjänster i tusentals år i total frånvaro av sådan lagstiftning?”

Det hela påminner mig om kommunistivrarnas drömmar om ett samhälle där ingen fick tjäna för mycket, alla skulle dela på alla resurser och hela folket skulle vara en enda maskinell massa. Det har gått ganska dåligt för dessa samhällen. Framfötter, kreativitet och samhällsutveckling trycks tillbaka i sådana samhällen. Förtryck har följt av kontrollmaktens missbruk. Intellektuella med aparta åsikter har deporterats till saltgruvorna. Den fria åsiktsbildningen utraderats.

Magnus Wibergs undran om varför det har producerats i tusentals år utan upphovsrättslagstiftning innehåller felaktiga påstående.

1. Det har tidigare inte producerats en mikrodel av det som produceras nu.
2. Det har inte tidigare gått att distribuera verk (och sälja dem) ens en pyttedel av vad som är möjligt nu.

Det låter väldigt konstigt när man tänker på hur det gick till på 1400-talet när någon gjort ett verk (om de ens hade tid under en 12-timmars arbetsdag på fälten). Sannolikheten att bli känd var minimal. Sannolikheten att få det tryckt var minimal . Möjligheten att distribuera var ytterst begränsad. Det är anledningen till att antalet verk idag ökar dubbel-logaritmiskt när vi har mera tid, bättre kanaler och enklare teknik.

Om ett intellektuellt verk har hög attraktionskraft är det också kommersiellt gångbart. Om det inte är det, är det heller inte säljbart.
Ta musik till exempel. Den som skapar en komposition som folk åtrår och vill njuta av, har också möjlighet till framgång rent materiellt. Utan upphovsrätt begränsas den möjligheten starkt.

Varför skriver inte antiupphovsrättslobbyn egna låtar att njuta av om verken inte har något ekonomiskt värde för dem?
Det finns ingen lag som tvingar en verkskapare att ta betalt. Gör egna verk som är lika bra som de idag åtrådda verken! När tillräckligt många gör sådana verk och sprider dem gratis försvinner marknaden för de upphovsrättsägare som vill ha betalt för sina verk. Det är det som är marknadsekonomi. Planekonomi och kommunism är att ta ifrån andra deras rättigheter och dela ut dem till alla andra.

Det är därför jag undrar om inte piratpartiet är det nya kommunistpartiet. De kan inte se möjligheten att själva skapa något och sprida fritt. De ser bara möjligheten att utnyttja andras skapande för sina egna syften. Med marknadsekonomiskt tänkande hade de konkurrerat ut höga priser på verk. Väldigt få antiupphovsrättslobbyister är dock kreatörer med framgång.

Faktum är att massor av människor idag skapar verk och sprider fritt. De konsumeras och ger njutning för massorna. Titta på youtube, titta på flickr. Men så fort ett verk når en sådan punkt där det blir så populärt att det blir möjligt för skaparen att göra sig en karriär, då vill skaparen också utnyttja den möjligheten. På samma sätt som 1970-talets kommunister, de som gjort karriär och blivit rika, idag är mera åt det borgerliga hållet i sin inställning till fördelningen av samhällsresurser. Jag tror det ligger i den mänsklig naturen att vilja förbättra sin tillvaro materiellt sett.

Upphovsrätten behövs för att behålla möjligheten att nå framgång för kreativa människor. Fildelning och annat är bra marknadsföring för dessa människor. Men de måste få ha kvar möjligheten att ta betalt för konsumtion av deras verk.

Det är istället betalmodellerna som måste balanseras. Varje skapare av ett verk tjänar lika mycket på 100 kronor x 1000, som på 10 kronor x 10 000.. Legal fildelning är då fortsättningen på den inledande virala marknadsföringen där vänner tipsar vänner. Legal fildelning är inte fri fildelning. Det är fildelning där konsumenten betalar, men lägre summor och kanske i bulk, dvs månadsprenumeration.

©Tomas Carlsson - 2009-06-10

Det dräller av Wordpress- och blogg-guider på nätet. Här är några jag hittat som innehåller nyttiga tips:

Blogga med Wordpressinstallation på egen server
http://www.iis.se/docs/wordpress_webb_090505.pdf
Svensk sajt med hjälpsidor:
http://wp-support.se/
Wordpress egen supportsajt:
http://support.wordpress.com/
Diskussionsplats med många hjälpsamma personer:
http://en.forums.wordpress.com/
Sökmotoroptimera din blogg:
http://www.marcuswestberg.se/seo-guide-wordpress/
Guide inriktad för inkomster:
http://www.caroline-middlebrook.com/blog/files/NicheSitesWP.pdf
Portal för Wordpress-guider:
http://www.instantshift.com/2009/04/05/135-ultimate-round-up-of-wordpress-tutorials/
Bloggskola:
http://mj.barczyk.se/blog/skolan/
Bloggskola II:
http://www.bloggskolan.se/
Bloggtidningen:
http://bloggtidningen.se/
Börja Blogga (tack Anders):
http://borjablogga.se

© Tomas Carlsson 2009-06-09

Här är några korta notiser om prylar jag skrev för ett tag sedan:

Datorn som skottsäker väst.

Microsoft bygger socialt nätverk

Kom ihåg vad du hörde på radion.

Asus stoppar rubbet i tangentbordet

(c) Tomas Carlsson 2009-05-21

Jag höll i förra veckan i en kurs för journalister som handlar om prylar, tjänster och program för snabba publiceringsflöden.
En av eleverna skrev i söndags en krönika i SVD om saken:
Rörlig bild skräckfilm för avtalsinnehavaren

Jag gillar särskilt formuleringen: “läraren Tomas Carlsson (203 centimeter lång medial enmansorkester) gav en digital dinosaurie som jag nytt liv.”

Här är förresten länken till kursbeskrivingen hos Fojo: Prylarna och programmen

© Tomas Carlsson 2009-04-14

Den här texten handlar om falska rubriker.

Har du någon gång köpt en kvällstidning på grund av feta rubriker om något sensationellt på förstasidan eller på löpsedeln? När du sedan läser artikeln inne i tidningen upptäcker du att det handlar om något som hände för 15 år sedan och tagits upp på nytt på ett uppseendeväckande sätt. Eller hände i långtbortistan och inte alls berör dig. Du blir besviken.
Då är du inte ensam. Rubriker ska normalt tilltala de läsare som är intresserade av ämnet, men mer och mer handlar det om att skrupelfritt fånga alla läsare - för att tjäna mera pengar.

Trenden kommer att öka och accelerera med texter på webben. Ungefär som den här artikelns rubrik. Det är högst sannolikt att kungen någon gång hamnat i en prekär situation och blivit påkommen. Det har de flesta människor råkat ut för. Dessutom är det inte sagt vilken kung det handlar om. Bara för att ordet “kungen” står i början av meningen börjar den med versal/stor bokstav och då är det lätt att tro att det handlar om svenska Kungen.

Allt fler, även tradionell media, publicerar sig med hjälp av bloggverktyg och vill synas i bloggosfären. Den som är passiv kan räkna med att texten har samma verkan som att affischera i skogen. Med hjälp av nyhetsläsare/bloggläsare, program som förenklar läsandet av många webbplatser, blir rubriken ensam det som avgör hur många som läser texten. Alla är människor, även rubriksättare. Därför är det lätt hänt att antalet rubriker som mer eller mindre lurar läsaren tas till för att öka antalet personer som besöker själva artikeln - och exponeras för annonserna där som sedan inbringar pengar till webbplatsen.

Som du ser ovan har jag även markerat vissa ord med kraftigare stil. Det är ett annat knep för att öka läsningen av texten. Men genom att lite mer eller mindre oetiskt ha markerat ord som är förstärkningsord istället för att markera ord som ökar förståelsen för texten, ökar jag antalet personer som läser och stannar kvar i texten.

Så går det till.

Men. Det finns en fara. Samma fara som att ropa “vargen kommer” för att skoja. Till slut när vargen verkligen kommer tar ingen en på allvar. Och det finns ett sätt att påverka. Diskutera rubriksättning, klaga och sluta att läs på webbplatser där du känner dig lurad. På sikt leder det till att de ärliga och vänligt sinnade publicisterna favoriseras, till nackdel från dem som försöker lura dig bara för att tjäna mera pengar än vad de redan gör.

Det är viktigare att ta fram intressanta och bra texter, än att ta mediokra saker och “hotta” upp med rubriker som ger fel intryck. Tyvärr är utvecklingen sådan att det senare är billigare att ta fram för medierna. Men det är bara billigare så länge det finns köpare/läsare/besökare.

Det är alltså du som bestämmer.

©Tomas Carlsson 2009-03-21

Det är inte lätt att få tag på jurister som vill prata i en fråga med utgångspunkt från andra än varumärkesägare. När jag jagade advokater för ett uttalande om länsrättens dom som gynnade vägverkets rätt att ta tillbaka registreringsplåtarna med GOOGLE på, ville de inte förknippas med fallet.

Min tolkning är att de bedömde domen som felaktig och att privatpersonen borde ha rätt att behålla skyltarna. Ett sådant uttalande skulle riskera att Google inte skulle anlita just den advokatbyrån.

I korthet: En person i Helsingborg har ansökt och fått beviljat att ha GOOGLE som registreringsbeteckning på bilen. Företaget Google Sweden kontaktade vägverket och krävde att de återkallade skyltar. Det gjorde vägverket - vilket de flesta förvaltningsjurister jag pratat med de senaste åren anser inte går. I förvaltningslagen finns nämligen en bestämmelse om att beslut som är gynnande för en enskild person inte får ändras till nackdel.

Till slut fick jag tag på duktiga jurister kopplade till universitetsväsendet utan kommersiella kopplingar till marknaden för varumärkesskydd. De tyckte att domskälen var märkligt formulerade.

Men vem skyddar dem som har rättigheter i strid mot en varumärkesägares krav? Utan egentligen veta, misstänker jag att det finns massvis av duktiga advokater som kan försvara ett varumärke, men betydligt färre som är duktiga på att försvara rätten att använda en beteckning på lagligt sätt när varumärkesägare klagar.

Artikeln heter Googlebilen finns inte mer och är publicerad hos Realtid.se.

Jag skrev ett annat blogginlägg om saken när ärendet seglade upp för ett par år sedan. Det heter Google bussade på vägverket.

Här finns varumärkeslagen. Här finns varumärkesregistret.

©Tomas Carlsson 2009-02-04

Vad är en redaktion?

Det kanske man först ska definiera innan man diskuterar vad som är redaktionella jobb.

Joakim Jardenberg som leder det nystartade Mindpark - företaget som ska leta nya möjligheter med webbpublicering åt en rad medieföretag - skriver om nya typer av uppdrag på nätredaktionerna i krönikan Nya tider, nya jobb för redaktionen.

Jag förknippar redaktionellt arbete med journalistik. Vad är journalistik? Så här tycker wikipedia. Mycket av det Mindparkledaren tar upp handlar om uppgifter som traditionellt sett sköts av andra avdelningar hos ett medieföretag - avdelningar utanför redaktionen.

Det är en jättebra idé att utöka medieföretagen med nya tjänster - sådana som är enbart fokuserade på utveckling av kanalen Nätet. Precis vad som behövs jämfört med många av de anorektiskt bemannade nätmedier som idag har svårt att skilja på god journalistik och snabb publicering av “innehåll”.
Innehållstänket från 1990-talet lever kvar och har klistrat sig fast i vissa branscher - då var det lite sött och gulligt, men också naivt. Nu har medierna mognat. Nu är det inte gulligt längre. Men ändå naivt.
Kanske beror det på att mediefolk inte var de första att haka på nät-trenden - det var nya guldgrävare med storslagna framgångsplaner i sikte.

Gratis är visserligen gott, men hur mycket gratis kan vi sätta i oss och fortfarande behålla god journalistik? Jag ser en tydlig tendens där tidigare seriösa och tunga aktörer på mediemarknaden går mot mer och mer infotainment och snuttifiering av sitt material. Det ska stå ut, det ska vara underhållande, det ska vara anpassat för alla kanaler. Samtidigt förlorar man det genomträngande, det belysande, det tunga som som är motvikt på vågen där diverse makter sitter i andra vågskålen. Några fortsätter hålla fanan högt, andra försöker men faller igenom, åter andra försöker inte ens och varken Publicistklubben, Journalistförbundet eller TU verkar vara med på banan när nya medieföretag och publicister poppar upp nästan varje minut.

God journalistik är inte gratis, det är inte ens billigt. Det är dyrt. God journalistik är också fri journalistik. Fri journalistik är en förutsättning för god demokrati. God demokrati är inget som ramlar över en, det är något ett samhälle förtjänat genom århundrade av kamp mot orättvisor och maktfullkomlighet. Varje samhälle har det samhällsstyre det förtjänar, men med 50 års förskjutning. Det du kämpar för idag får dina barn skörda frukterna av. Det du inte kämpar för - det drabbas dina barn av.

Vill vi ha medier där webbstatistik visar vilka reportagesatsningar som gett mest besök = pengar, eller vill vi ha medier som med hög integritet själva väljer vad som ska granskas, när det ska granskas och som väger orden på guldvåg?

Hur sökmotoroptimerar man en artikel som grundar sig på en undersökning om ännu okända förhållanden angeläget att lyfta fram till samhällets kännedom? Kan Google bli trafikleverantör på begrepp som “övergrep i rättsak” eller är det andra ord som måste in i artikeln för att bli hittad av många, snabbt? Sex, våld, Britney Spears eller hotell är kanske bra ord att lägga in i artikeln om den muslimska familjen i Göteborg som försöker värja sig mot övergrepp från islamister?

Ska vi ha en länkstrategi som är blind? Ska vi länka till skumma organisationers propagandasidor bara för att ha många länkar, eller ska det ske ett journalistiskt urval? Är en länkning en slags marknadsföring? Om vi skriver om krisen hos Volvo - vart ska länken då gå - till Volvos PR-sidor eller till kontaktuppgifterna för Volvos VD? Är det okay med en mailto:-länk till Skandiadirektören som står inför rätta? Nej, såklart ska en oberoende artikel bara länka till fördjupningsmaterial med lika hög integritet som den research som ligger till grund för artikeln.

Research och bearbetning av råmaterialet står för 90 procent av det journalistiska hantverket. Varje redaktionell kraft som läggs på annat som har med marknad eller prenumerantkontakt att göra minskar andelen “god journalistik”.

Så utöka inte redaktionerna med nya typer av tjänster som gör icke-redaktionella saker. Komplettera istället redaktionerna med personal som understödjer och skapar bättre möjligheter för god journalistik och bättre demokrati. Och utöka nätredaktionerna med journalistiska resurser.

©Tomas Carlsson 2008-12-14

Mats Lewan på Ny Teknik har skrivit en pedagogiskt artikel om hur man hamnar i topp hos Google.
Konsten att lyckas med det är komplex, och förutsättningarna ändrar sig med tiden. Det är inte alldeles självklart att även om man hamnar i topp hos Google, så behåller man den positionen. Hamna i topp hos Google är ibland lätt och ibland svårt.
Många tävlar om sökorden och när en som tycker sig ha optimerat sin sida inte längre ligger i topp, därför att någon annan gjort samma sak, så anstränger sig den förre ledaren lite till och tar tillbaka tronen.
Nu är väl chansen stor tack vare Mats Lewans artikel att många försöker tävla med honom och istället försöka hamna i topp hos Google när man söker med sökfrasen “hamna i topp hos Google” eller helt enkelt bara med orden fristående .
Jag ska kolla de närmaste dagarna och se hur Mats artikel utvecklar sig i rankingen, men jag ser att det redan är flera som använt frasen i bland annat blogginlägg som det här.

©Tomas Carlsson 2008-06-03

För flera år sedan registrerade jag mig på Google AdSense. Jag både skriver om bloggar och håller kurser om bloggning, så det var helt enkelt tvunget att sätta sig in i tekniken.
På den här bloggen la jag in ett litet annonsblock på en inte alltför framträdande plats. Men det började ticka lite smått i pengaräknaren på mitt annonskonto hos Google. Mera tick desto oftare det kom nya inlägg till bloggen.
För ett par månader sedan, dvs efter flera år, ramlade det in en check på drygt 600 kronor. Jag hade uppnått den magiska gränsen 100 US-dollar, vilket är den nivå man måste upp till innan det betalas ut några pengar.
Det var extremt krångligt att få ut pengarna, för min bank fick skicka iväg checken för verifiering och sedan kostade det dessutom 150 kronor i uttagsavgift eftersom det gällde en utlandsbank.
Men efter några veckor kom pengarna, och de gick rakt in i min lilla frilansfirma - för jag har ju tjänat pengarna genom att blogga kring min journalistik. Det slog mig dock hur enkelt jag hade kunnat plocka ut pengarna till mitt privatkonto istället. Och det slog mig att det nog slår andra också. Kollade med Skatteverket, och jodå, de jagar AdSense-annonsörer.

Det är som mest några hundra som läser den här bloggen om dagen. Hur mycket pengar tjänar då inte aktiva bloggare med tusentals eller tiotusentals besökare om dagen? Och man kan fråga sig var den lagliga och moraliska gränsen går för när intäkterna ska redovisas som näringsverksamhet. Enligt skatteverket från första kronan.

Du bloggare, och härmed också näringsidkare, redovisar du dina adsense- och affiliate-intäkter i näringsverksamhet och skattar för det?

Jag har skrivit om detta i Få bloggare skattar för Googleintäkter hos Ny Teknik.

© Tomas Carlsson 2008-04-14

När jag nu under våren testade 20 webbhotell för Råd & Rön slogs jag av hur mycket tjänster flera av dem bakat in i priset.
Det är trevligt med alla automatiska verktyg som fixar och donar åt en, utan att man själv behöver tänka så mycket. Speciellt funktionerna för installation av bloggar, butikswebbar eller publiceringssystem.
Ibland blev det dock begränsad funktionalitet, så det verkar vara allra säkrast att själv manuellt installera exempelvis Wordpress.

Här är Råd och Röns senaste bilagor.

Här är en direktlänk till den 14-sidiga bilagan med testet av 20 webbhotell.

©Tomas Carlsson 2008-04-25

Hur spännande är det inte att se att den it-intresserade medelålders mannen nu passeras av den mode och kulturintresserade kvinnan i Hans Kullins återkommande undersökning av bloggare i Sverige?
Riktigt kul. Läs mera i min artikel Kvinnor är nu flitigast på att blogga.

© Tomas Carlsson 2008-01-31

Folk är upprörda över villkoren de godkänt hos Facebook. De menar att det inte går att läsa en massa villkor och att det är för snårigt. Nu känner de sig lurade och kräver att Facebook ändrar sina villkor.
Frågan är om det går. Villkoren i det här fallet är till för att Facebook ska fungera så som Facebook gör. Nämligen att länka till material mellan användare. Att publicera en användares material på en annan användares profil och News feed.
Så tolkar jag villkoren i alla fall. Häng me:

Jag har hört det där snacket i en vecka nu om att Facebook är ont, för att de har villkor som innebär att de äger allt material som användarna lägger upp där.
När jag vädrar en “anka” är det vissa kriterier som återkommer. I det här fallet har jag inte läst någonstans något citat av hela villkoren, bara avhuggna meningar.
Vanligtvis när det blir storm kring något är det väldigt få som går till källorna och undersöker vad som egentligen står. I det här fallet är det lätt eftersom det på varje sida hos Facebook finns en länk till “Terms”.
Det har klagats på att villkoren är ett 13-sidigt snårigt dokument. Men om man vill ta reda på villkoren för användarnas innehåll så står det klart och tydligt under rubriken “User Content Posted on the Site”. Det är två stycken långt. Texten är visserligen juridiskt snårig, men klarar man att hålla mer än en inskjuten bisats i minnet, så ska det inte vara några problem.
Kärnmeningen är så här:
“By posting User Content to any part of the Site, you automatically grant, and you represent and warrant that you have the right to grant, to the Company an irrevocable, perpetual, non-exclusive, transferable, fully paid, worldwide license (with the right to sublicense) to use, copy, publicly perform, publicly display, reformat, translate, excerpt (in whole or in part) and distribute such User Content for any purpose on or in connection with the Site or the promotion thereof, to prepare derivative works of, or incorporate into other works, such User Content, and to grant and authorize sublicenses of the foregoing. ”

Det intressanta i den meningen är:
“distribute such User Content for any purpose on or in connection with the Site or the promotion thereof”

Alltså, Facebook vill ha rätten att hantera material på sajten enligt idén om att användarna är sammankopplade och kan komma åt andras material.

Det tveksamma är väl möjligtvis avslutningen om att material kan komma att hamna i reklamsammahang (så som jag tolkar det).

De skriver även så här i villkoren:
“We respect the intellectual property rights of others”

Ta en sådan grej som the SuperWall. Där lägger folk in eget material för att publiceras och visas för andra användare. Det kan komma att bli åtkomligt för sådana man inte tänkt sig. Om applikationen SuperWall är gjord av en tredjepart (vilket är själva idén med Facebook; andra ska kunna utveckla) så måste Facebook ha möjlighet att ge denna tredjepart rätt, att via sina servrar hantera användarnas material, annars funkar inte applikationen. Ganska självklart i mina ögon sett.

Så som jag tolkar villkoren finns det inget där som säger att Facebook har rätt ta till exempel en användares bild och sälja den vidare som en unik bild till exempelvis en nyhetstjänst som inte har någon som helst koppling till Facebooks funktioner. Om någon annan hittar eller tolkar villkorstext annorlunda är jag tacksam för kommentarer om det.

När TT går ut med sitt telegram att 400 000 svenskar skrivit över rätten för sitt material till företaget Facebook är det tveksamt om det är sant, med andra ord. Många anser att TT alltid har rätt, men så är inte fallet. Däremot blir ofta saker publicerade via TT en allmän sanning, även om den är osann, eftersom så många medier publicerar materialet och det oerhört sällan kommer rättelser.

Jag läser sällan själv villkoren när jag ansluter mig till en tjänst, och det tror jag inte många andra gör heller. Ibland skriver jag om villkor för vissa tjänster och då får jag naturligtvis läsa dem.
De här villkoren som Facebook har skiljer sig inte mycket från andra tjänster jag läst villkoren hos. De är amerikaniserade och verkar vara till för att till varje pris undvika stämningar i domstol. Det är starkt tveksamt om villkoren gäller för svenskar. Avtalsjuridiken är ganska hård när det gäller att bekräfta avtals giltighet och i Sverige är vissa typer av avtalsvillkor dessutom oskäliga så att de inte gäller även om någon tydligt visat att de gått med på dem.
Avtal via knappar man trycker på är mycket svaga. Det är i stort sett omöjligt att bevisa att någon person tryckt på knappen, läst villkoren eller haft möjlighet att förstå villkoren. I de här fallet är de ju på engelska, så det gör ju saken ändå mera otydlig för avtalsparten.
Men om avtalet är giltigt i Sverige eller inte spelar mindre roll om företaget inte finns representerat som juridisk person i Sverige. Det går inte stämma någon part här, enligt svenska förhållanden, helt enkelt.

Gör som jag, var tveksam till det mesta och lek med Facebook, utan att lägga ut sånt som man inte kan stå på gatan och visa upp för hela stan. Facebook kan man betrakta som e-post - vidöppet och tillgängligt för alla. Har man inget starkt integritetskänsligt material på Facebook, kan man inte heller drabbas av något.
Den som använder Facebook för fantastiska foton som man vill skydda, riskerar mest att alla människor som använder Facebook snor bilderna. Att Facebook-företaget skulle sno dem bedömer jag som en högoddsare.
Om det händer är det samma sak som ett virtuellt självmord på företaget. De är opinionskänsliga nämligen.

© Tomas Carlsson 2007-10-28

Kyrklig journalistik ligger långt framme i bloggvärlden. I Iran sägs det att grupper som inte ansluter sig till islamisterna har kunnat kommunicera via bloggar när annan kommunikation varit för farlig.
Nu ansluter sig tidningen Dagen i Sverige till bloggportalen Twingly och får därmed en knytning mellan twingly-pingade inlägg och sina artiklar. Det räcker att ha en länk till en Dagen-artikel och pinga Twingly för att synas med sitt blogginlägg där.
Den intressanta frågan är förstås upphovsrätten.
Kommentarer mottages tacksamt om just denna fråga.

Sannolikt moderera Dagen också vilka blogglänkar som får synas. Journalisterna skriver ju inom ett ämnesområde som kan innebära att ansvarige utgivaren kan få det väldigt hett om öronen om vem som helst kan synas med åsikter på deras sidor.

©Tomas Carlsson 2005-08-16

The lovely little iPhone Apple shows us from their 3D sketchboard is not enough.
I like very much beautiful look and feel, but have discovered that Apple sometimes hides their black holes behind design.
Even more do I like functionality. I love when there’s only need for one gadget in my pockets. Now I need three: camera, phonecomputer and musicmachine.
When I bought my iPod G5 I was suprised that it didn’t meet the functionality of my very old iRiver-player. No radio, no built in microphone, etc. So when wearing iPod I need extra radio and extra microphone. That’s why I often choose to wear my iRiver instead.
Does the iPhone have a radio? No. As if FM isn’t invented yet. Even though I can’t expect FM-radio in my shaver, it would certainly be very handy to catch the news while shaving in the morning. But in a future i-something from Apple it would be as much groundlevel as a battery.
Talking about the chargeable battery, why is the talktime only five hours in iPhone? If I have access to internet, video, music, etc, there will be a need to charge the phone maybe twice a day to use it continously. I want a phone that make my day twice. Charging every other day would give it a more modern touch.
The specs doesn’t say anything about recording. There is a built in microphone. I am sure I will be able to record memo-notes. But will I be able to record my conversation through the phone.
Today I use bluetooth headset from Logitech for my SonyEricsson P900. Most of my calls go through this setup. I really do have a need for recording interviews this way. But I suspect it will not be possible. Or am I wrong? Give me a hint, if so.
Since iPhone have Wifi I really hope that it will be compatible with Skype and their likes. Wouldn’t it be really nice to call free from iPhone to iPhone when visiting hotspots with Wifi? But the PR says nothing about internet-telephony. Why? Wouldn’t that be a modern feature to announce. I suspect Apple haven’t solved all the technology issues yet.

I am sorry to say that 8 gigabyte storage are ten levels less than I need. And 2 megapixel camera is so very early 206. I want at least 3 megapixel and 100 gigabyte storage.

Without storeage and 3G it’s natural that I can’t catch videoclips from actions around me. But what the heck - I can do that with my very, very old P900. Did I miss something here? A Phone that can’t make movies is not an option to me.

In my iPod I have 60 gigabyte of music, film, notes, etc. Why should I buy an i-something with less than that? It will not make my pockets less heavy - so my life will not improve with it. It is that easy.

This is 2007. I fancy features more than look.

©Tomas Carlsson 2007-01-12

Det är webbläsaren Flock som också går att använda som bloggredigerare. Med enkla grepp går det att lägga in bilder och text från andra webbsidor.

Det bästa är att man inte behöver logga in på bloggtjänsterna för att kunna göra sin inlägg. Med ett knapptryck startar en enkel texteditor och sedan är det bara att skriva på. Det funkar för exempelvis Bloglines, Wordpress, Blogger, m fl.

Bland funktionerna finns också en RSS-läsare som liknar upplägget hos Bloglines, verktyg för att skicka bilder till fotobloggen hos Flickr eller direktkoppling till bokmärken hos del.icio.us.

Jag har skrivit en artikel om Flock i Ny Teknik. Artikeln heter “Webbläsare för flockbeteende. Ny Teknik testar Firefox sociala kusin“

Den finns på den här adressen: http://www.nyteknik.se/art/46828.

© Tomas Carlsson  2006-08-30

technorati tags:Blog, Blogg, Flock, Flickr, Bloglines, Blogsome, Wordpress, Blogger, test, artikel, Tomas, Carlsson, Nyteknik, webbläsare, browser