Textarkiv ©Tomas Carlsson

Jag har länge skojat om att mobiltelefonen eller mp3-spelaren borde ha en liten rakapparat i botten. Självklart vill ingen ha en massa skäggstubb fastkletat i sin mobil. Det är mest för att det finns så mycket grejer i en mobil idag, som jag skojat om detta.
Nu har jag just testat en kamera med inbyggd projektor. Du kan läsa om det hos Ny Teknik i artikeln om
Kameran som visar uppåt väggarna.
Det är en lysande idé att kunna visa bilder på väggen direkt ifrån kameran, även om batteriet inte räcker till någon större ljusstyrka, så funkar det bra om man drar för persiennerna i rummet.
I sammanhanget kom jag att tänka på verktygslådorna för laddbara maskiner. Sådana lådor där man till samma batteri (ackumulator) kan koppla på borrmaskin, såg, slip, fräs, osv.
Då saknar jag en standard för små laddbara prylar där man till samma batteri kan koppla på:
* Mobil/mp3/kamera
* Superkamera/video
* Ficklampa
* Rakapparat
* Cd-spelare m inbyggd högtalare
* Younameit
Det är ju egentligen miljövansinne att varenda en apparat kräver sin egen ackumulator och sin egen laddare, osv. Nu börjar det iofs bli en standard med miniusb som laddkabel till mobiler och det är på tiden, men det går att gå ett steg längre. Satsa all utveckling på ett enda batteripack, ett med superegenskaper.
Då kan man ha ett par sådana batterier i fickan och en enda laddare, istället för som nu, behöva fyllan sin portfölj med massor av kablar och extrabatterier till de olika apparater man tar med sig på resan.

(Jag kallar konsekvent ackumulatorer för batterier i texten ovan för att många inte vet skillnaden)
© Tomas Carlsson 2009-10-09

Vad är en redaktion?

Det kanske man först ska definiera innan man diskuterar vad som är redaktionella jobb.

Joakim Jardenberg som leder det nystartade Mindpark - företaget som ska leta nya möjligheter med webbpublicering åt en rad medieföretag - skriver om nya typer av uppdrag på nätredaktionerna i krönikan Nya tider, nya jobb för redaktionen.

Jag förknippar redaktionellt arbete med journalistik. Vad är journalistik? Så här tycker wikipedia. Mycket av det Mindparkledaren tar upp handlar om uppgifter som traditionellt sett sköts av andra avdelningar hos ett medieföretag - avdelningar utanför redaktionen.

Det är en jättebra idé att utöka medieföretagen med nya tjänster - sådana som är enbart fokuserade på utveckling av kanalen Nätet. Precis vad som behövs jämfört med många av de anorektiskt bemannade nätmedier som idag har svårt att skilja på god journalistik och snabb publicering av “innehåll”.
Innehållstänket från 1990-talet lever kvar och har klistrat sig fast i vissa branscher - då var det lite sött och gulligt, men också naivt. Nu har medierna mognat. Nu är det inte gulligt längre. Men ändå naivt.
Kanske beror det på att mediefolk inte var de första att haka på nät-trenden - det var nya guldgrävare med storslagna framgångsplaner i sikte.

Gratis är visserligen gott, men hur mycket gratis kan vi sätta i oss och fortfarande behålla god journalistik? Jag ser en tydlig tendens där tidigare seriösa och tunga aktörer på mediemarknaden går mot mer och mer infotainment och snuttifiering av sitt material. Det ska stå ut, det ska vara underhållande, det ska vara anpassat för alla kanaler. Samtidigt förlorar man det genomträngande, det belysande, det tunga som som är motvikt på vågen där diverse makter sitter i andra vågskålen. Några fortsätter hålla fanan högt, andra försöker men faller igenom, åter andra försöker inte ens och varken Publicistklubben, Journalistförbundet eller TU verkar vara med på banan när nya medieföretag och publicister poppar upp nästan varje minut.

God journalistik är inte gratis, det är inte ens billigt. Det är dyrt. God journalistik är också fri journalistik. Fri journalistik är en förutsättning för god demokrati. God demokrati är inget som ramlar över en, det är något ett samhälle förtjänat genom århundrade av kamp mot orättvisor och maktfullkomlighet. Varje samhälle har det samhällsstyre det förtjänar, men med 50 års förskjutning. Det du kämpar för idag får dina barn skörda frukterna av. Det du inte kämpar för - det drabbas dina barn av.

Vill vi ha medier där webbstatistik visar vilka reportagesatsningar som gett mest besök = pengar, eller vill vi ha medier som med hög integritet själva väljer vad som ska granskas, när det ska granskas och som väger orden på guldvåg?

Hur sökmotoroptimerar man en artikel som grundar sig på en undersökning om ännu okända förhållanden angeläget att lyfta fram till samhällets kännedom? Kan Google bli trafikleverantör på begrepp som “övergrep i rättsak” eller är det andra ord som måste in i artikeln för att bli hittad av många, snabbt? Sex, våld, Britney Spears eller hotell är kanske bra ord att lägga in i artikeln om den muslimska familjen i Göteborg som försöker värja sig mot övergrepp från islamister?

Ska vi ha en länkstrategi som är blind? Ska vi länka till skumma organisationers propagandasidor bara för att ha många länkar, eller ska det ske ett journalistiskt urval? Är en länkning en slags marknadsföring? Om vi skriver om krisen hos Volvo - vart ska länken då gå - till Volvos PR-sidor eller till kontaktuppgifterna för Volvos VD? Är det okay med en mailto:-länk till Skandiadirektören som står inför rätta? Nej, såklart ska en oberoende artikel bara länka till fördjupningsmaterial med lika hög integritet som den research som ligger till grund för artikeln.

Research och bearbetning av råmaterialet står för 90 procent av det journalistiska hantverket. Varje redaktionell kraft som läggs på annat som har med marknad eller prenumerantkontakt att göra minskar andelen “god journalistik”.

Så utöka inte redaktionerna med nya typer av tjänster som gör icke-redaktionella saker. Komplettera istället redaktionerna med personal som understödjer och skapar bättre möjligheter för god journalistik och bättre demokrati. Och utöka nätredaktionerna med journalistiska resurser.

©Tomas Carlsson 2008-12-14

Uh-oh, Kaj Kindvall, nu får du se upp. Senaste skapelsen från svenska Pop-catcher, The Ripper, letar upp låtarna och silar snacket. Allt hamnar i ett låtminne. När man sätter dit sin mp3-spelare eller minnespinne så, tjoff, laddas de över så att nästa promenad blir med helt nya låtar.
I slutet på 1960-talet hade jag en dag fått min dröm i uppfyllelse - en liten philips kassettbandspelare i bärbart format. Den var i och för sig stor som 27 mobiltelefoner, men den hade en liten joystick som gjorde det enkelt att spela, snabbspola och spela in. Ljudet var uselt, men tillfredsställelsen stor när jag lyckades pricka in första takterna på en låt utan att Ulf Elfvings slimmade stämma kom med.
Nu är det snart 2010 och då fixar The Ripper det problemet och jag behöver inte sitta som en hök i en hel timme och bevaka inspelningen för att få med favoritlåtarna.

Min test av maskinen har blivit en text i tidningen Ny Teknik och den finns i artikeln Radion fångar dina radiofavoriter.

Men är det lika roligt? Det var nästan en sport på den tiden att ha det bästa blandbandet utan snack. Svensktoppen och Tio-i-topp var den tidens Napster, Kazaa, DC++ eller Torrent. Ulf spelade, vi tankade.

© Tomas Carlsson 2007-10-24

The lovely little iPhone Apple shows us from their 3D sketchboard is not enough.
I like very much beautiful look and feel, but have discovered that Apple sometimes hides their black holes behind design.
Even more do I like functionality. I love when there’s only need for one gadget in my pockets. Now I need three: camera, phonecomputer and musicmachine.
When I bought my iPod G5 I was suprised that it didn’t meet the functionality of my very old iRiver-player. No radio, no built in microphone, etc. So when wearing iPod I need extra radio and extra microphone. That’s why I often choose to wear my iRiver instead.
Does the iPhone have a radio? No. As if FM isn’t invented yet. Even though I can’t expect FM-radio in my shaver, it would certainly be very handy to catch the news while shaving in the morning. But in a future i-something from Apple it would be as much groundlevel as a battery.
Talking about the chargeable battery, why is the talktime only five hours in iPhone? If I have access to internet, video, music, etc, there will be a need to charge the phone maybe twice a day to use it continously. I want a phone that make my day twice. Charging every other day would give it a more modern touch.
The specs doesn’t say anything about recording. There is a built in microphone. I am sure I will be able to record memo-notes. But will I be able to record my conversation through the phone.
Today I use bluetooth headset from Logitech for my SonyEricsson P900. Most of my calls go through this setup. I really do have a need for recording interviews this way. But I suspect it will not be possible. Or am I wrong? Give me a hint, if so.
Since iPhone have Wifi I really hope that it will be compatible with Skype and their likes. Wouldn’t it be really nice to call free from iPhone to iPhone when visiting hotspots with Wifi? But the PR says nothing about internet-telephony. Why? Wouldn’t that be a modern feature to announce. I suspect Apple haven’t solved all the technology issues yet.

I am sorry to say that 8 gigabyte storage are ten levels less than I need. And 2 megapixel camera is so very early 206. I want at least 3 megapixel and 100 gigabyte storage.

Without storeage and 3G it’s natural that I can’t catch videoclips from actions around me. But what the heck - I can do that with my very, very old P900. Did I miss something here? A Phone that can’t make movies is not an option to me.

In my iPod I have 60 gigabyte of music, film, notes, etc. Why should I buy an i-something with less than that? It will not make my pockets less heavy - so my life will not improve with it. It is that easy.

This is 2007. I fancy features more than look.

©Tomas Carlsson 2007-01-12

Jag har skrivit en guide till podcast.
Läs om hur du får ditt favoritprogram i radion till mp3-spelaren, eller din dator. Och hur du hittar hundratals nya bra radiokanaler du inte visste fanns.
Artikeln är publicerad i tidningen Ny Teknik. Följ denna länk: http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=43692

** En iPod 60 gigabyte kostar 4300 kronor.
* Då ingår INTE laddare. Meningen är att man ska ladda den via usb-porten på datorn.
Grundtanken - en bärbar mp3-spelare - blir genast mindre bärbar om man förväntas ta med sig minst en bärbar dator i väskan varje gång man reser.
Så det behövs en bärbar laddare. Den kostar 295 kronor..
** En iPod 60 gigabyte kostar alltså egentligen cirka 4600 kronor.
* Fast då kan man fortfarande inte koppla sin kamera till iPoden och tanka över bilder, så som det står i reklamen. För att kunna ansluta behöver man en usb-kabel (följer ofta med kameran, men inte alltid). Men det räcker inte. Det behövs också en konverteringspropp eftersom uttaget på iPoden inte är ett standard-usb-uttag. Mellanproppen kostar 295 kronor i affären.
** En iPod 60 gigabyte är nu uppe i närmare 4900 kronor.
* Sen har jag läst att man kan koppla iPoden till teven och visa upp bilderna som finns lagrade i den.
Följer det med en sådan sladd för anslutning av teven? Självklart inte. 175 kronor får man pynta upp med.
** En iPod 60 gigabyte, som börjar bli komplett, kostar nu 5065 kronor, för att vara exakt.

* Men vem vill inte ha en dockningsstation. Rätt gissat; den kostar 295 kronor.
** Min iPod 60 gigabyte, den som jag såg framför mig, kostar nu 5360 kronor.
Det är tusen kronor mer än jag först fick intrycket av. Trots att jag valt bort färgglad skyddsstrumpa och fjärrkontroll.
Och då ingår ändå inte mikrofon, som jag behöver en för att ersätta min gamla iRiver-spelare…

När man tankar hem radioprogram från Sveriges Radios podcasttjänst så är musiken bortskalad. Eftersom Sveriges Radio betalar STIM-avgifter för sina vanliga utsändningar så är det väl inget som hindrar att de gör det även för sina podradio-sändningar.
Dagensskiva.com har nu ett avtal med STIM om att betala avgift för sina podcastprogram. Eftersom det är mycket mera bekvämt att lyssna på podradio, än vanlig radio, så vore det rimligt att Sveriges radio gör ett avtal med STIM där betalningen gäller själva radioprogrammet, oavsett distributionssätt.
Man orkar nämligen inte lyssna på en som snackar oavbrutet och därför blir musikpauserna dubbelt värda. Och så skulle ju även musikprogrammen kunna börja distribueras som podcast.