Textarkiv ©Tomas Carlsson

Bilden kan vara nästan hur dålig som helst, huvudsaken är att ljudet är bra. Det menade den legendariske regissören Alfred Hitchcock. Och den som studerar de allra mest skickliga regissörernas verk lägger också märke till att ibland ger bilden nästan ingen information alls. Istället är det ljuden som berättar.
Det var därför den ultralilla videokamerna Flip Mino HD var en positiv överraskning när jag testade den. De flesta har lagt märke till att när man filmar med sin mobil eller vanliga digitalkamera så blir ljudet kasst. Särskilt i miljöer som är akustiskt stökiga. Flippen hanterar ljudet förvånansvärt bra. Det är inte perfekt, men det är acceptabelt för en kamera som är så pass liten.
Dessutom blir bilden okay även under lite ljussvagare förhållanden.
Den tredje bra saken med kameran är att alla program finns lagrade i den så att man kan börja jobba med sina klipp i vilken dator som helst som råkar komma i ens väg.
I övrigt saknas de allra flesta finesser en vanlig videokamera har. Därför är kameran speciellt lämpad för den som enkelt vill kunna dokumentera i rörlig bild, utan att vilja sätta sig in i avancerad kamerateknik. Dessutom finns det chans att kameran finns med “när det händer”, till skillnad från en traditionell videokamera som vanligtvis ligger i väskan på hotellrummet, eller samlar damm på en hylla hemma.

Jag har testat och skrivit om kameran för Ny Teknik i artikeln Busenkelt för alla att göra ett klipp.

© Tomas Carlsson 2009-08-21

Det är ganska coolt att kunna styra olika elprylar i hemmet från sin mobiltelefon när man är någon annanstans på den här planeten. Bara en sådan grej som att starta motorvärmaren till bilen från bussen på väg hem från jobbet kan vara riktigt praktiskt. Hemautomation blir mer och mer användbart i takt med prylarna blir smartare, men framförallt i takt med att de blir billigare.
Ibland undrar jag dock om inte det “intelligenta hemmet” mera är en dröm i nivå med “det papperslösa kontoret”.
IT skulle minska pappersförbrukningen när alla dokument fanns i datorn och kunde skickas fritt. Istället blev det tvärtom. Pappersförbrukningen ökade. Och ökningen var i takt med att antalet sålda skrivare ökade och i takt med att vi producerade dokument enklare, dvs gjorde fler och fler dokument. Människor vill helt enkelt helst läsa på papper.
Samma sak tror jag det är med “det intelligenta hemmet”. Vi vill gärna tänka oss smarta lösningar som sätter på och stänger av olika prylar i hemmet, men när det kommer till kritan vill vi nog ändå med egna ögon se att det funkar när vi trycker på en på/av-knapp. Det är samma sak som med robotdammsugare. Man kör den gärna, men sparar ingen tid därför att man står och tittar på den när den jobbar - därför att det är så fascinerande och därför att man vill kolla att den verkligen dammsuger överallt.
Här har jag nyligen skrivit i Ny Teknik om saken i artikeln Styr alla dina prylar på distans - med sms.

Äldre test av skrivarepapper: Dyraste pappret inte bäst.

Äldre test av skrivare: Billig färglaser kan bli dyr.
Dyra utskrifter kan löna sig.

(c) Tomas Carlsson 2009-05-22

Här är några korta notiser om prylar jag skrev för ett tag sedan:

Datorn som skottsäker väst.

Microsoft bygger socialt nätverk

Kom ihåg vad du hörde på radion.

Asus stoppar rubbet i tangentbordet

(c) Tomas Carlsson 2009-05-21

Jag höll i förra veckan i en kurs för journalister som handlar om prylar, tjänster och program för snabba publiceringsflöden.
En av eleverna skrev i söndags en krönika i SVD om saken:
Rörlig bild skräckfilm för avtalsinnehavaren

Jag gillar särskilt formuleringen: “läraren Tomas Carlsson (203 centimeter lång medial enmansorkester) gav en digital dinosaurie som jag nytt liv.”

Här är förresten länken till kursbeskrivingen hos Fojo: Prylarna och programmen

© Tomas Carlsson 2009-04-14

Det är inte mycket du skulle ge din ena arm för att få. Utom möjligtvis då viktiga telefonsamtal. För då är det många som gladeligen blockerar sin ena arm för att hålla luren till örat.

Sedan slutet av 1980-talet har jag använt olika typer av headset till telefonen. Det började med trådburna och övergick sedan till trådlösa.

Under tiden på Mariestads-Tidningen som sportchef och tekniskt ansvarig på redaktionen förundrades jag över folks förmåga att på olika sätt hantera telefon och anteckningar samtidigt. Många höll telefonen i vänster hand, men för höger öra och skrev sedan så gott de kunde i sina anteckningsblock.

När jag började där 1987 fanns inte ens elektriska skrivmaskiner. Med en bakgrund som ingenjör insåg jag snabbt vilken tid vi skulle spara med datorer, så jag började ganska snart ta alla anteckningar på dator. Eftersom jag skriver med nio fingrar fick det också bli en lösning för telefonen. Då fanns det smarta hållare att fästa i luren, så att densamma gick att fästa med en båge över skallen så att luren satt stadigt vid öra och mun som hållen av en hand.

Så småningom blev det en mera gedigen lösning: specialtelefon, headset-uttag och riktigt dubbelsidigt headset. Redan då insåg jag att det var guds gåva till mina händer.

Tiden har gått och antalet headset som avverkats är otaliga. Nu är det fortfarande dator och telefon som gäller, men datorn använder jag just nu på ett tåg och mobiltelefonen är ansluten till ett trådlöst stereoheadset. Musiken i öronen tonar ned om någon ringer eller jag själv ringer ut. Ljudet är perfekt och jag kan göra precis vad jag vill, röra mig fritt och känna mig totalt obegränsad. Varje gång jag får samtal i en trådbunden telefon får jag en känsla av att vara fastbunden, som om halva min tid slösas på att huvudet används till samtalet, medan resten av kroppen inte kan göra annat än det man kan göra med en hand i närheten av telefonapparaten.

© Tomas Carlsson 2009-02-18

Nya videoprojektorer blir billigare och billigare. Och mindre och mindre.
Och det är inte konstigt eftersom projektionsytan får man stå för själv.
En platt-teve är fortfarande ganska dyr. Den kräver nämligen ett gigantisk lcd-element (eller liknande). Och en projektions-teve ska vi inte prata om. Ni har alla sett folk på parkeringsplatser försöka få in det nyköpta platt-tevepaketet i baksätet eller bagageluckan.
Den sagan är all när projektorn kostar under 3000 och har hyfsad bildkvalitet.
Utvecklingen går i rasande takt just nu. Jag har skrivit om tekniken i Ny Teknik och artiklen heter
Ha bion i fickan.
Testade också en apparat från Aiptek och den artikeln heter Rakapparat? Nä det är en pytteprojektor.
Det är fortfarande för dålig bildkvalitet i de allra minsta, men en bara lite större projektor har bra bild. Det har jag skrivit om i artikeln Ta med bion på resan.

Varför frakta jättegrejer från Korea när man kan skicka små miniprylar som ryms i fickan?

När det gäller kamera har jag alltid sagt att den minsta kompaktkameran är den bästa därför att den finns med när kamera behövs. Alltså tas de flesta av mina bra bilder med den lilla kameran och inte med den större, trots att den större har mera finesser och mera avancerad teknik.
Samma sak gäller nu med bärbar dator. Därför förbannar jag lite att jag i våras skaffade en bärbar - visserligen med stor härlig skärm och allt annat smått och gott jag tyckte behövdes i datorn. Men den är för tung för att släpas med överallt.
Nyligen testade jag LG:s nya X110 - en så kallad netbook. Den är liten som damernas lilla handväska på balen, något tyngre (såvida inte balväskan rymmer en fickplunta förstås) och betydligt mera användbar än den stora klumpigare datorna.
Skrev en test för Realtid.se och artikeln heter Minsting för affärsmän.

Och nu upptäcker jag situation efter situation då jag behövt en dator, men inte har någon tillgänglig därför att den jag har är för tung och jag inte skaffat någon netbook ännu.

Jag ser i annonser att det finns många netbooks att välja mellan. Men en sådan här dator är som bäst när den har inbyggt 3G, dvs mobilt internet. Jag tror att det kommer att ändra vårt sätt att leva våra liv när fler och fler skaffar sådana nyttiga apparater. Och många gör det nu - de säljer väldigt bra har jag förstått. Jag är inte förvånad.

Känner jag mig själv rätt har jag en netbook-modell före sommaren. Vilken det blir hänger på vad vårens nyheter har att erbjuda. Men en handväska i lagom storlek till blir det i alla fall. En liten väska med en liten dator, men med större användbarhet än en stor maskin som står kvar hemma på kontoret för det mesta.

©Tomas Carlsson 2008-12-14